VIRUS
är det, som jag hoppas håller på att fly min tillfälligt bräckliga lekamen. Helt otroligt hur fort det har gått att jag börjat känna mig som ett riktigt fysiskt vrak, sen jag inte varit aktiv på några dagar, ja då bortsett från ögonrörelserna vid allt TV:tittande. Kände mig inte alls tillräckligt alert för att delta på Medlefors i dag heller, men onsdag borde allt vara som tidigare, nästan. Lägger till ett "nästan", med erfarenhet av att från ena dagen till den andra är aldrig någonsin någonting sig riktigt likt, alltid händer nåt som medför förändring.
Med detta foto kan jag intyga, att om snöandet fortsätter lika idogt som hittills så har jag snart varken insyn eller utsikt genom mitt rumsfönster. Jag tycker det är fantastiskt vackert hur snön formerat sig i blåsten.
Kommentarer
Trackback
