Lilla världen
Midsommardagens afton, på Jävrefyrens parkering där vi och många andra övernattade. Fin plats med havsutsikt, nära till nödvändiga kioskvaror. Där kom jag i samspråk med ett parfolk från Södertälje, som var på väg till Kirkenes och vidare till Vardö. De hade rest Sverige, Europa och hade besökt alla platser jag kom på att fråga dem om. När jag så berättade att jag bodde i FÄLLFORS, gick ett besviket "aha" ut från deras strupar. Där hade de tillbringat en sommarkväll med övernattning som de aldrig kommer att glömma. Tänk dig en natt vid forsen. Sommarvarmt, vackra björkar och MYGG!!
Men ganska fantastiskt ändå, att vår lilla by kan sätta så djupa intryck hos våra besökare. I negativ bemärkelse, men ändock.
Norgeresa
Du missar väl inte att följa mingrabb Johan å hans kompis på deras mopperundtursresa upp genom Norge från Öjebyn. www.mopparnasironman.blogspot.se
Tillägg till rullen
Pannkakssmeten: Smält margarinet med mjöl och mjölk i en kastrull. Rör om tills smeten släpper. Ta från plattan och rör sen ner äggen 1 å 1.
DOPHELGENS KÖTTFÄRS/KYCKLINGRULLE
Gör "pannkakan" först. Den går bra rulla ihop även om den kallnat.
45 år 1995
Med anledning av att min son fyller 45 år idag, ska jag publicera ett brev som jag skrev till "Ingen" när jag själv nyss fyllt 45. Jag gick en data-kurs och vi skulle träna att skriva på datorn, därav blev detta skrivet.
Hej Ingen!
Ska skriva och berätta litegrann om mig själv, vad som hänt i mitt liv och vad jag hoppas kan komma att hända i framtiden. Eftersom solen skiner från en klarblå himmel idag, hoppas jag att det går lätt att formulera mig positivt, eftersom mitt liv har varit gott och förhoppningsvis fortsätter att vara det.
Jag föddes i ett småbrukarhem 1950 yngst av tre syskon, en eftersläntare. Vår familj livnärde sig på det som fem kor gav. Min far arbetade säsongsvis i flottningen och med skogsarbete. Under min uppväxt var pengar definitivt frånvarande, men jag minns inte heller att jag saknade något. Tryggheten kompenserade frånvaron av materiella ting.
Jag började småskolan som 6-åring, liten rädd och osäker. Jag grät mig igenom de två åren i Selets Småskola. Eftersom vi bodde på Backa, 7 km från Selet, så var det nog avståndet från hemmet som skrämde mest. Det hjälpte inte att jag kunde läsa skriva och räkna, jag var nog inte alls skolmogen, som det då kallades. Resterande fem år i Folkskola var nere i Byske och då hade min psykiska mognad hunnit ifatt mig, för de åren klarade jag utan rädslor.
Från början på 50-talet till början på 60-talet förändrades förhållandena ganska radikalt. Mina äldre syskon hade flyttat hemifrån och plötsligt började det finnas pengar hemma hos oss. Detta gjorde att mina föräldrar "hade råd" att sätta mig i realskolan,vilket också skedde mot min vilja. Jag ville i stället ut och jobba och tjäna egna pengar som min bror och syster hade gjort. Så de fyra åren i realskolan har passerat som i ett töcken. Det viktigaste som hände då som satte djupa spår i resten av mitt liv var, att jag mötte "honom".
Efter realexamen fick jag ett arbete där jag alternerade mellan hembiträdessysslor och charkfabriksjobb ute på Sunnanå. Den anställningen gav inte många slantar i min börs. så efter nån månad började jag arbeta hemma hos en tandläkarfamilj med två barn, där jag visades mer uppskattning.
Dock hände det som har påverkat resten av mitt liv. Jag blev gravid med Fredrik, som föddes1968 och då hade jag flyttat med Fredriks pappa till N:a Strömfors Boliden. När pappan hade slutfört militärtjänsten sommaren -69 drabbades han av arbetslöshet och det medförde att vi flyttade till Kungsbacka, där han fick jobb som rörmontör. Vi bodde där till hösten -71 när vi flyttade upp till Missenträsk. Där föddes Johan i januari -72 och jag kunde fortsätta att vara hemma med våra pojkar. Vi levde ett ganska enkelt liv, inga stora utsvävningar.
Så kom hösten -74 när jag ensam med pojkarna flyttade till Skellefteå, där jag nästan genast fick jobb på Algots, som momentsömmerska vid löpande bandet. Ganska tråkigt arbete, men god sammanhållning med arbetskamraterna och jag kunde ju försörja oss. När sommaren -77 kom, så var Algots saga all. Så det blev för mig och alla mina jobbarkompisar att traska ut i arbetslöshet. Jag hade under de här åren träffat en man från Fällfors, det blev så att jag flyttade upp till honom med pojkarna den hösten. Under de åren tillsammans med honom hade jag en massa olika tillfälliga jobb. Bl.a. dagbarnvårdare åt kommun, städerska åt JCC på olika byggarbetsplatser, fiskrensare och fiskpacketerare i Jävrebodarna och mellan 83 - 86 som plastarbetare på Utternbåtar. Vår dotter Pernilla föddes -79 och jag hade förmånen att de första åren få vara hemma med henne.
Så kom hösten -86 när jag valde att leva ensam med mina tre barn. Fick arbete på Gullringshus i Byske i februari -87. Där fick jag ha det stora nöjet att arbeta fram till 1993 när de stängde fabriken för gott och jag blev arbetslös igen. Sen dess har jag hankat mig fram på kortare anställningar och kurser.
Men jag har under alla dessa år titulerat mig "Mamma", för det är under alla förhållande mina barn som varit de viktigaste i mitt liv.
Nu när pojkarna har flyttat hemifrån så har jag till min stora glädje fått ytterligare två fina flickor, deras respektive sambos Emma och Carola. Numera gör jag och Pernilla som fortfarande bor hemma hos mig, våra semesterresor för att besöka Fredrik o Emma som bor i Sundbyberg sen fyra år. Och Johan o Carola kommer hem till oss ibland. De bor i Norrfjärden och det är inte så långt från Fällfors.
Nu hoppas jag att Pernilla efter utbildning får möjlighet att försörja sig själv som pojkarna gjort. Då kommer väl den omtalade tiden när jag ska "förverkliga" mig själv. Inte för att jag vet vad det innebär, för jag tycker nog att jag har levt ett verkligt liv.
Nu har jag berättat en massa fakta om mitt liv. Inne i allt detta döljer det sig så mycket som gett mig både glädje och sorg. Men väldigt mycket erfarenhet och kunskap. Jag har ett gott liv bakom mig och hoppas att resten av livet ger mig lika mycket.
Vänliga Hälsningar Lisbeth
Ellys rutor
4 ägg
4 dl socker . vispas
4 dl mjöl
4 tsk bakpulver
2 dl kokande vatten
I långpanna . 175 grader i 20 min.
Glasyr
200 gr smör/margarin
3 dl socker
4 msk vaniljsocker
1 msk kakao
2 msk kokt kallt starkt kaffe
2 äggulor
sjud ihop allt i 4-5 minuter.
Nagga kakan när den är varm.
Häll över glasyren.
Strössel eller kokos över (eller inget)
Jacobs konfirmation
Entrén i Byske Kyrka.
Alla konfirmander.
Välsignelsen
samma soffa annan bild
Soffa till salu.
VINTER??
Natten mot söndag, 14:e okt. kom säsongens första snö som la sig tillrätta på gräsmattan. Det mesta har töat bort idag, måndag men lite lite vitt är det allt. Undrar om det ska bli -grader så att sidensvansarna kommer för att kalasa på alla vackra röda rönnbär? Just nu, måndag kväll 15:e okt så är det -1.
Den 8:e okt var det vattenflöde i trakterna av Byske, så E4:an översvämmades. Avstängdes i över ett dygn. Som mest var det närmare 1 meters vattendjup. En kille från Finnträsk nyttjade situationen och tog sig en kort och isande kall simtur på E4:an. Kommer förmodligen aldrig mer att vara möjligt. Undrar om han kommer in i Guinness Rekordbok? Du som läste detta, vi hörs igen.
Nytt
Testar den s.k. nya bloggen (ny design).
Ska göra ett försök att få med ett foto från dagen. Mina liljor, som jag fått av Carola.
Om nu detta försök visar sig vara framgångsrikt, ska jag göra ett allvarligt försök att ta upp bloggskrivandet.
ÅREN GÅR
Skriver 2012. Känns väldigt länge sen jag gjorde mitt förra inlägg. Dags igen. Håll till godo.
Utsikt från Kirurg 2, julafton 2011
Under tiden jag var borta vad hände då? Jo, det snöade och snöade och snö.... Detta snöelände mötte mig när jag kom hem 5/1 2012
Jag har dessutom själv, hur underligt det än låter, blivit ett år äldre. Fick ett alldeles unikt grattiskort från mina kära Over There. Lily står för designen. Jättefint!!
Nu ska jag inte ta i alltför mycket med bloggandet, tycker jag gjorde det riktigt bra.
Hälsar dessutom familjen Jonssons välkomna hem från Teneriffa idag. Johan, som gjort sin första solsemester.
BILTVÄTT
Så har det hänt. Jag har tvättat min finbil. Dagens motionspass skulle jag vilja säga. Här handlar det inte om slangar, borstar, högtyckstvätt eller andra förslöande redskap. Nej här gäller hink, varmvatten, trasa och ett rännande ut och in till tvättstugan för att hämta vatten. Men fin blev den. Jag hade som glömt vilken färg som var grundfärg. Den hade mer övergått till matt grå/svart.
Angående vädret tycker jag att rapporteringen håller på att vara något enahanda. Men det har jag inget emot. +5 grader och halvklart (inte halvmulet). Notera där min positiva inställning. Det är inte alls min stil den här tiden på året. "Vänt kappan efter vinden" är relevant i sammanhanget och hoppas jag får fortsätta hålla kappan vänd åt detta håll hur länge som helst.
HUSBIL
Gjorde ett i förväg oplanerat ICAKvantumbesök i Skeå idag. Med lågt stående sol efter kl. 14 körde jag mot staden. Skulle ha kunnat stanna var och varannan km. för att ta foton på allt i naturen som blir så enastående vackert i solljuset. Men gjorde inte så utan körde "raka" spåret mot förorten. Där på Kvantums parkering stod några husbilar parkerade vilket gav känslan av att nu är det sommar!! Där tog jag mig tid att fota, när jag ändå skulle gå på kiss-o-bajs-promenad med Trassel. Jodå, jag har svart plastpåse med mig som jag använder när Trassels tilltag så kräver. Önskar att alla med hund hade råd hålla sig med denna typ av renhållningsprodukt och använde dem. Så är dock inte fallet, tyvärr.
Det var Hasse med gänget och husbilar från www.camp4you.se som förmodligen med framgång lockade hugade spekulanter till köp. Fortsätter det att vara sommar/höstväder som hittills så är ju detta sätt för färd och boende helt enastående bekvämt. Jo, jag vet vad jag pratar om.
Bjuder även på eftermiddagssolen, sedd från Tallåsgatan vid 14 idag, strax innan jag påbörjade min resa mot staden.
För övrigt så var det mulet hela förmiddagen. Solen kom fram och temteraturen har legat omkring +7. Ingen snö på backen!
TOFFLA
Med ett par duntofflor, för övrigt inköpta på ÖoB, har jag det i alla fall riktigt varmt och gott om fötterna nu när termometern har krupit ner under nollan. Men säg den totala upplevelsen som inte bjuder på lite smolk i glädjebägaren. Det är absolut omöjligt att förflytta sig över golvet med tofflorna på. Det varma, mjuka dunet sitter på en ytterst liten, sylvass fjäderpenna. Och dessa pennor sticker genom toffeltyget för vidare befodran in i mina fötter. Härmed har jag inlett mitt liv som fakir.
Dessutom har det varit alldeles underbart vackert väder idag. Strålande sol, så mycket den nu kan stråla i november. Lufttemperaturen kravlade sig upp på nån +grad men backen håller på att gå in i konstant frostläge.
