DNA

Sitter och lyssnar på SR P4 Extra där det disskuteras huruvida alla Svenskars DNA-kod ska vara lagrad i en Databank. Tänk att ytterligare ett litet människoliv skulle offras, innan denna enkla fråga blir aktuell igen. Vad har vi för glädje av integritet, i förhållande till att skydda människoliv? Vad ska vi ha integritet till? Ska det vara rätten att begå brottsliga handlingar med mindre risk att bli ansvariga för dem?

Det sades i radioprogrammet att det bara är dömda brottslingars DNA som lagras i databank. Då måste väl risken vara stor att det kan uppstå ett Moment22 tillstånd. Brottslingens koppling till brottet kan vara svår att göra utan DNA-identifikation. Och utan DNA-identifikation, blir inte brottslingen fast, utan kan fortsätta begå sina vansinneshandlingar. Serie-mördare som exempel, våldtäktsmän som vi har sett hemska exempel på. Tänk om dessa sjuka människors DNA, direkt hade kunnat matchas mot spår funna på offret, kunde nog många fruktansvärda brott ha förhindrats. Och nästa steg blir ju självklart, att du som är oskyldig kan frias från eventuella misstankar om brott.

Hoppas att myndigheterna gör ett krafttag för att skydda oss från sjuka människors handlingar. Kan ett DNA-register vara en del av detta skydd, är det hur enkelt som helst att upprätta ett sånt, i dessa DATA-tider. Hur ska någon kunna neka till lämna DNA-prov, och slippa stå för sina handlingar? Är det verkligen så i Sverige att brottslingen skyddas, och den brottsutsatte får ta "straffet"??

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0